Ninette Bahne

creating and inspiring in my little corner of the world

Dagen då jag kom på hur man mediterar!

Får se om jag kan göra om konststycket, men jag lyckades meditera så att både jag och Oura-ringen märkte det!

Det har hänt några gånger förr har jag för mej, men då har jag inte haft nåt mätinstrument som har registrerat det. Och att ha ett mätinstrument att jämföra med gör meditationen så mycket lättare tycker jag! Jag kan experimentera – vad händer om jag tänker si eller så? om jag fokuserar? Eller om jag totalt ger mig hän och glömmer bort allting? Det var det sista som hände under en meditationssession:

Jag satt där och lät tankarna gå all världens väg med mantrat i bakgrunden (A-ham), och så plötsligt fick jag för mej att liksom bara ”surrender”, kapitulera, ge sig hän, överlämna sig – vad man nu ska kalla det på svenska när jag liksom gav upp kontrollen över allting. Det kändes ungefär som när jag håller på och somnar och tankarna liksom löper igenom hjärnan, men ingen stannar kvar. Ingen tanke får nån uppmärksamhet, utan dom flyter iväg utan att jag ens lägger märke till dom. Och det är den här känslan jag försöker få fatt igen, för det är den som ger bäst avslappning!

Man kan se det i min HRV-kurva – helt plötsligt steg den brant när jag gav upp kontrollen över min hjärna till hjärnan själv. Jag bara satt där och inte ens följde med – jag var knappt närvarande ens! Och när jag mediterade klart kände jag mig mycket mer utvilad än på länge.

Det här är bland det knäppt svåraste jag varit med om – att totalt ge upp kontrollen och genom det få mera energi. Lätt för en del mänskor, som t ex Niklas som har mycket lättare för att meditera än för mig. Svårt för mig som gärna vill fokusera på nånting hela tiden. Men nu känns det som att jag har kommit ett steg i rätt riktning och fått fatt i vad det är jag är ute efter!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *