Hos mormor del två

Min mormor har inte bara inspirerat mej gällande trädgården, utan hon har också fört vidare kärleken till hantverk och handarbete.

Jag gick mej en tur i mormors källare och tittade på alla fina sakerna hon har där nere. Hennes källare är verkligen en riktig skattkammare tycker jag! Det var den när jag var liten också, fast jag såg på kanske lite andra saker då. Då bodde min gamlamormor där nere (min mormorsmor Irene) och på väggen hängde porträttet på Kungen och Silvia som nu hänger i vårt kök. Så fint tyckte jag, Silvia var nog vackraste kvinnan i världen, och jag plastade in min pulpet där hemma med bilder på Silvia och nyfödda Viktoria 🙂

Rummet som gamlamormor bodde i är sedan länge min mormors hantverksrum. Här satt Momi ofta tidigare och vävde i vävstolen. Det hänger lin på vävstolen, bland annat lin som min gamlamormor odlade och hennes mamma Lovisa Karolina spann till tråd. I vävstolen finns en bonad som min mormor är på gång med. Hon har lovat att sen när jag har blivit lite bättre på att väva – dvs typ överhuvudtaget börjat väva – så får jag pröva på att väva sånt jag också! Men jag har inte vävt sen jag var liten, så det lär nog dröja ett tag. På sommarstugan står en vävstol med ränning för mattor, så jag borde nog testa lite på den först!

Skyttlar färdiga att användas.

Momi visar hur hon fäster garnet på skytteln och vevar upp garnet på den med hjälp av den här manicken

Min mormor har också vävt en hel del tavlor för hand, på en sån här vävram.

Den här tavlan gjorde hon i smyg åt min morfar. Motivet var från ett lapplandsfrimärke – två grejer som min morfar gillade (nästan lika mycket som han gillade min mormor!), lappland och frimärken.

Jag har en liten vävram hemma nånstans med en halvfärdig tavla, men oj, vad det tar tid att väva såna! Om nån tycker att jag har tålamod, så är jag helt klart inte den enda i släkten! Jag har som sagt gett upp med såna här tavlor, men min mormor har vävt hur många som helst.

En hel hög med fina väggbonader som momi har vävt.

Överallt hemma hos min mormor ser man väggbonader som hon har vävt. Tavlan till vänster har min morfars mor målat. Hon var en bohemisk konstnärsgumma som målade och grejade.

Lapptäcket har min mormor virkat, hon har virkat massor av såna här.

Massor av fina väggbonar har hon gjort som sagt!

Här finns det minsann alla verktyg man behöver för att sätta igång och väva.

Spinnrocken står nere i källaren. När jag var liten satt min morfars mor (farmor Sigrid kallade vi henne) ibland i köket och spann på den.

Vi barnbarnsbarn fick vara med och karda ull ibland. Det var så kul! Och så spännande att se hur ullen förvandlades till garn. Man kanske inte fick nån värst lust att greja och hantverka själv just då när man var liten, men minnena finns kvar hos mej och just spinna skulle jag verkligen vilja testa på.

Min mormor har också lärt mej brodera, nånting som hon lärde sig i Danmark, men det är en historia för en annan dag 🙂

3 kommentarer

  1. Vilken underbart inspirerande mormor!!
    Ha en fin dag
    kram Malin

  2. Generna går vidare..intressant tycker jag 🙂

  3. Man märker var du har fått din pysslighet ifrån, ditt öga, ditt handarbetsintresse.
    Min farmors syster var likadan, höll alltid på med nånting

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *