Kefirinlägget

007 (3)

Idag tänkte jag visa lite hur jag gör när jag gör kefir. Det man behöver för att tillverka sin egen kefir är först och främst kefirgryn. Det finns olika facebookgrupper där man kan efterlysa såna, eller så kan man köpa dom över nätet, och har man riktigt tur så känner man nån som redan har kefir så att man kan få några matskedar gryn och sätta igång själv.

Kefirgrynen är egentligen Scoby:sar dom också, precis som kombuchascobysarna, dvs symbiotiska bakterie- och jästkulturer. Skillnaden är den att den här kulturen lever på mjölksocker, medan kombuchan vill ha te och socker.

097

Jag brukar ha ungefär 1 del kefirgryn till 7 delar mjölk. Vi brukar använda oss av fet ekologisk mjölk, men det går bra att ta vilken mjölk som helst som inte är laktosfri. Laktosen i mjölken behövs för kefirgrynen som lever på den (mjölksocker) och när kefirgrynen har gjort sitt så är kefiren laktosfri eller i det närmaste laktosfri.

Är man allergisk mot mjölk så funkar det inte med sån här mjölkkefir, men då kan man i stället testa på vattenkefir.

049

Lägg kefirgrynen i en burk och häll på med mjölk eller grädde. Täck burken med ett tunt tygstycke eller en papperservett.

Med grädde får man en tjock härlig kefir som sen går att användas som gräddfil eller créme fraiche, och som man kan göra ost på.

062 (2)

Burken till vänster innehåller kefirgryn plus grädde. Den till höger innehåller kefir plus mjölk.

Kefiren blir mycket tjockare när man använder sig av grädde. Vi brukar göra båda varianterna och ha mjölkkefiren i smoothisar och blanda i tsatsikin, medan vi gör dipsåser av gräddkefiren, plus färskost.

043

När kefiren har stått tillräckligt länge (olika länge beroende på hur mycket gryn vs mjölk man använder) vilket i mitt fall oftast är 24 – 36 timmar, så silar man mjölken genom en sil.

Ju längre man låter kefiren gå desto surare blir den. Ungarna gillar den när den inte är så sur, men om den blir alltför sur så brukar jag göra ost på den och tillsätta vitlök och citron och kryddor.

Ibland separerar kefiren och vasslan om man låtit den gå för länge. Det gör inget, det är bara att sila upp kefiren som vanligt och sen skaka om flaskan innan man använder den.

045

Jag brukar hjälpa till med en sked, och det här tar lite tid om man har gräddkefir! Med mjölkkefir går det däremot i ett huj. Grynen lägger man sen tillbaks i burken och startar en ny kefiromgång.

087

Kefirdrycken häller vi på flaska som vi sen förvarar i kylskåpet. Man kan fermentera den ytterligare en gång om man vill med hjälp av t ex bär eller nåt annat sött, men vi brukar dricka den som den är.

012 (2)

Av gräddkefiren brukar vi göra ost. Vi silar först kefiren och lägger tillbaks grynen i burken. Sen tar vi och lägger ett tygstycke över en sil (vi använder oss av en ”stofble”, dvs gammaldags tygblöjetyg – men tag vad du haver! Silduk, gasväv, vad som nu råkar vara tillräckligt brett vävt så att väskan kan tränga igenom) och silen ovanför en burk och häller vi i gräddkefiren.

016

Till sist knyter vi fast duken i en träslev så att duken hålls ovanför silen, annars har man vassla över hela kylskåpet nästa dag (jag har testat av misstag)!

003 (3)

Har man bara en liten sats kefir så går det bra att omvandla den till ost på det här sättet: ett kaffefilter fastsatt med en gummisnodd på ett högt glas.

Vasslan rinner ner, kefirosten blir kvar i filtret.

Vasslan går bra att dricka den också och är full med goda bakterier. Vi brukar blanda den i smoothisar eller dricka den som den är.

002 (3)

Såhär fin ser kefirosten ut följande dag!

Tygstycket tvättar vi sen för hand i hett vatten eller i tvättmaskinen.

006

Och osten får sig härlig smak i form av färska eller torkade kryddor, helt enligt tycke och smak.

Det går att göra färskost på både mjölk- eller gräddkefir, men det blir mer vassla med mjölkkefiren. Vasslan är förresten bra att ha när man skall mjölksyra grönsaker och göra egen sauerkraut eller kimchi.

 

Det är lite krångligare att göra egen kefir än kombucha, men det är så härligt när den är så flexibel! Jag gillar att kunna göra egen creme fraiche och ost, och vi har inte köpt nån färskost från affären sen vi började med vår hemmatillverkning. Det finns också färdig kefir att köpa i butikerna nuförtiden och det är ett bra alternativ om man inte själv orkar tillverka, men vi får på det här sättet både ekologisk kefir och med sån fetthalt som vi vill ha så vi föredrar att göra vår egen.

Dom dagar då jag inte orkar sila och greja ny kefir så lägger jag locket på burkarna och ställer dom i kylskåpet. Kefirgrynen växer inte lika fort när dom har det kallt, så dom blir liksom i vilande tillstånd. Det kan ta en stund för dom att komma igång sen när man tar dom ut ur kylskåpet igen. Bakteriekulturerna  växer olika snabbt beroende på värmen i rummen, och varma dagar kan man vara tvungen att sila grynen snabbare än på kalla dagar.

 

Lästips:

7 Kefir Benefits and Nutrition Facts

Kefirforskning på PubMed

 

We’ve been making our own kefir lately – there are tons of better blogs about how to do it in English, but please look at the above links if you are interested in reading about kefir and it’s health benefits! Just google how to make milk kefir if you want to start your own culture, and please feel free to ask if you have any questions!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

 

En kommentar

  1. Hej Ninette!
    Jag älskade din Teckning av hus i Köpenhamn! Jag skulle gärna vilja få se fler teckningar som du gjort !!!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *