Jag och äldsta sonen var hemma och var sjuka båda två en dag. Jag var alldeles slut och orkade inte hålla på med nåt annat än det mest nödvändiga, men han var på bättringsvägen och ville bli underhållen så jag tog fram lite pepparkaksdeg. Sonen hade planer om ett pepparkaksslott så han gjorde ritningar till två sidor och sen satte han igång.
Det blev ett stort slott!
Gjort av vanlig pepparkaksdeg som inte funkar bra på stora hus, så för att sidorna skulle hålla lite bättre förstärkte jag dem med karamell som jag smetade på undre sidan av dom (gjord på samma sätt som fönstren i det här inlägget).
Jag hjälpte till att kavla ut degen ibland när den var för hård och så satte jag ihop slottet med smält socker, men annars gjorde sonen precis allt på sitt slott! Han fick använda resten av den kristyr jag hade hemma plus godis som blivit över från tidigare pepparkakshusbyggen.
Till sist var slottet klart, med ett supertungt tak fyllt av godis och kristyr i flera lager! Jag varnade sonen att taket knappast skulle hållas uppe – no problemo! sa han, då är det bara att äta upp slottet!
nähäpp, tyckte mamman – sockerdosen är överskriden sedan länge och jag känner igen ett försök till kryphål i lördagsgodisregeln när jag ser det! så nästa dag när taket hade rasat samman tog mamman och lappade ihop taket med lite socker.
Den här gången hålls taket upp av en kartong och en massa socker, så nu skall nog detta slott hållas stående tills julen är överstökad minst! om inte ungens övertalningsförsök lyckas innan dess 🙂
Han blir nog en pepparkaks bagare när han blir stor han också 🙂 Vilket fint slott!
Tjusigt =)