I hjärtat av Pargas, en stad där havet möter grönskan, har familjen Bahne skapat en idyll som förenar landsbygdens charm med stadens bekvämligheter. Trädgården, som är en fristad för hela familjen, visar att man inte behöver flytta ut på landet för att uppleva naturens lugn.
Ninette Bahne, med rötter i en familj där trädgårdsarbete är en del av arvet, har tillsammans med sin man och barn lagt ner sin själ i varje planteringslåda och varje blomsterbädd. De har byggt upp en köksträdgård som inte bara ger dem färska grönsaker från tidig vår till sen höst utan också blivit en pedagogisk mark för barnen. ”Vi har hela tiden försökt involvera barnen i trädgården. De är med och sår och vattnar och skördar, och får se hur maten blir till och får märka skillnaden mellan hemodlat och butiksköpt – färdigheter som de förhoppningsvis har nytta av hela livet”, säger Ninette.
Att överta ett gammalt hus innebär ett ansvar för kommande generationer, säger Bahnes. Att bo i Pargas gamla centrum ger en extra krydda till trädgården, när man tänker på alla som bott här och odlat och haft djur. Spåren finns kvar i form av glasskärvor som dyker upp överallt i trädgården och ett gammalt mynt från 1700-talet som fanns invuxet i ett äppelträd.
Återanvändning kan bli livsstil
Att integrera återanvändning och bohemisk stil har varit en utmaning men också en belöning. Gamla virkesbitar har återfått liv som odlingslådor och en gammal spjälsäng har omvandlats till växtstöd. I trädgården finns det också plats för avkoppling och lek – en plats där både barn och vuxna kan finna sitt lugn.
Varierande växtlighet ger spänning
Trädgården hyser en rikedom av växter från lök och vitlök till prunkande squash och majs. I perennrabatten har torrälskande växter som lavendel och timjan sitt egna torra och soliga utrymme. Ninette har skickligt delat upp ytan för att tillgodose olika växters behov, vilket skapar en dynamisk och hälsosam miljö för både växter och människor.
”Vår trädgård är en plats som utvecklas och förändras i takt med att vår familj växer upp. När barnen var små var en del av utrymmena en trädkoja med gunga, en sandlåda och en lekstuga. Med åren har de förändrats till utegym, flera odlingsbäddar och kaninhus och det finns hundratals timmar av planering och drömmar bakom vår trädgård,” säger Ninette. ”Vi har tur som har en avlång trädgård med huset i ena ändan, liknande som många engelska trädgårdar så det fanns många artiklar på nätet och böcker på biblioteket om hur man planerar just en sån här trädgård. Genom att dela in trädgården i olika rum och använda sig av linjer på diagonalen har vi fått en trädgård som upplevs som mycket större än vad den är.”Man behöver växter på tre olika plan för att riktigt få en lummig trädgårdskänsla, och eftersom vi köpte ett gammalt hus hade vi turen att redan ha stora träd på gården. Med hjälp av buskar och staket får vi en mellannivå på trädgården och örter och perenner längst ner. På det sättet har ögat hela tiden något intressant att vila på, och man får en känsla av överflöd och frid.Jag visste inte vad för bredd som skulle vara bäst på odlingslådorna, så jag tog exempel från cisterciensermunkarnas klosterträdgårdar med mått och planering. Det var ett bra knep, våra odlingslådor är lätta att odla i, och ger bra avkastning.”
Växthuset är även ett vardagsrum
Växthuset, som är under en långsam förvandling, har blivit mer än en plats för att skydda känsliga växter. Det är ett projekt som sakta men säkert tar form och ger plats för såväl tomatplantor som barnens försök med gurkodling. Ninette beskriver med glädje hur växthuset steg för steg börjar få det slutliga utseendet.
Sommarcafé och festplats
Familjen Bahnes trädgård är mer än bara ett utrymme för odling – det är en utvidgning av deras hem och en spegling av deras värderingar. Att skapa en harmonisk och hållbar miljö för framtida generationer är kärnan i deras trädgårdsfilosofi. Och deras arbete är inte bara till för dem själva; det delas generöst med grannar, vänner och inte minst deras barn, som kommer att bära med sig dessa värden in i framtiden. Trädgården är en levande påminnelse om att även i en värld som ständigt förändras, kan man hitta stunder av frid och förbindelse med naturen, mitt i vårt eget baksäte. ”För oss är det viktigt att det här är en plats för alla, också insekter och djur och gäster,” säger Niklas som väntar på att ordna sommarkafé i trädgården i år igen. ”Vi är inte satta på den här jorden för att vara ensamma, vi är menade att vara i kontakt med andra varelser och vi ville hedra den här tankegången genom att öppna vår trädgård så att andra också får uppleva den”.
Den gamla kyrkstugan har tjänat i över 150 år
Kärnan i familjen Bahnes bostadshus är en kyrkstuga från den senare delen av 1800-talet uppförd i handbilad stock. Huset ligger på Kyrkomalmen endast ett par stenkast nedanom gråstenskyrkan från 1300-talet byggd på en ö. Vintertid gick all transport på isarna och övriga årstider med båt. Åbo stad låg norrut en knapp dagsresa med roddbåt. Eftersom man hade kyrkoplikt på den katolska tiden, så behövdes kyrkostugorna för bönderna och deras folk i närheten av kyrkan. Bahnes hus har byggts till i flera repriser både uppåt en våning och söderut i takt med landhöjningen. Ursprungligen har man lagt till med båt alldeles vid under nuvarande köksfönster. Det har också varit ett hus med flera familjer sammanboende.
Inspirationen kommer redan på vägen till konstnärsateljén
På den långsmala tomten finns också ett lider, som ligger bara 1 meter över nuvarande havsnivån. Idag finns där en snickarverkstad för Niklas och en spännande konstnärsateljé. I den trollar Ninette fram sina olika verk både stora och små under årets varmare tider.
En porlande bäck och en fiskdamm vidgar insekts- och djurlivet
I trädgården surrar det alltid av insekter, och speciellt mycket mer djur- och fågelliv blev det efter att Bahnes byggde en damm. ”Barnen var med och grävde, små som dom var, och det var jätteroligt!” Berättar Ninette. ”Vi får så mycket glädje av att se livet i och kring dammen. Karparna trivs och grodor och drickande fåglar likaså.”
Sitt- och viloplatserruntom på tomten
Trädgårdsrummen fylls mer och mer av olika sittplatser så att man kan sitta och njuta av allting. Under vårdträdet, den stora asken som vaktar över trädgården, finns ständigt en gammal dansk stol där man har utsikt över både dammen och kaninhagen. Under äppelträden kan man njuta av skuggan som löven ger och doften av myntablommorna. En grillplats i samband med växthuset ger ytterligare ett uterum. Det senaste tillskottet till uteplatserna är en pyong-sang, en koreansk platå med lågt bord som redan varit i användning av både släktingar och gäster som matplats och viloställe. ”På pyong-sangen kan man ligga och se på molnen som seglar förbi, höra askens löv prassla och ibland till och med höra en näktergal sjunga. En bit av paradiset – det är vad vår trädgård är,” säger Ninette.
Ninettes och Niklas dröm
“Jag drömmer om att vår trädgård inte bara ska vara en plats för växter, utan även en samlingspunkt för människor. En plats där vi kan lära oss av naturen och av varandra,” reflekterar Ninette, när hon noggrant vattnar en rad av basilikaplantor.
“Trädgården är mer än bara en plats för avkoppling; den är ett levande exempel på hur vi kan existera i harmoni med naturen,” förklarar Ninette. “Vår dröm, min och Nickes, är att den här platsen inte bara ska föra samman familj och vänner, utan även inspirera andra att skapa sina egna gröna oaser.”
Gamla Malmen är Pargas historiska centrum, en gammal handelsplats och ett välbevarat trähusområde. Gamla Malmen bildar tillsammans med den medeltida kyrkan en nationellt betydelsefull kulturmiljö. Välkommen att bekanta dig med denna faschinerande stadsdel, dess anrika historia och kulturhistoriskt värdefulla byggnader!Den första bebyggelsen på sluttningen mot stranden bestod troligen av kyrkbyggarnas anspråkslösa bostäder på 1200- och 1300-talen. Gamla Malmens täta bebyggelsestruktur härstammar från det livliga byggandet under 1700-talets sista decennier. Många av byggnaderna har senare fått fasaderna ombyggda. Längs gränderna kan man fortfarande se exempel på både enkla 1700-tals hus och på hus som under 1800-talet fått ett mera stadsmässigt yttre (visit.finland.fi).
Text: Stig Kavander