Scouthandboken från 1948 (mera städmärken för moderna scouter, tack!)

039

Jag gillar att samla på mej kuriosa av olika slag, sånt som man när man får det kanske tänker att det här är en vardaglig grej, men sen plötsligt så går det 40-50 år och så är det plötsligt en mer sällsynt vardaglig grej som säger nånting om livet just då. Det gör minsann den här scouthandboken från 1948!

044

Min mamma fick den här boken när hon själv gick i scouterna, och boken var alltså tryckt långt innan hon började i scouterna, så den var kanske inte helt up to date!

Den börjar med en romantisk berättelse (som verkar vara skriven av en stadsbo tycker jag, tror knappast det gick till såhär på landet!) om hur det går till när en liten flicka vill bli flickscout. Inklusive en beskrivning av vad dom nya flickscouterna heter: Tomte! Det var lite kul tyckte både sonen och jag som läste boken tillsammans. Själv var jag vargunge, och fick först vid 10 bli scout. Nuförtiden är dom först vargungar, sen äventyrsscouter och sen allt möjligt annat scout. Men tomte? Vad har tomtar med scouter och uteliv att göra? Jag förstår nog att dom ändrade det också till vargunge (som kanske pojkscouterna var på den tiden? det kanske inte passade sig för flickor att vara nåt så våldsamt)!

047

Scoutlöftet såg ut ungefär likadant som när jag var scout.  Fast mitt minne är så kasst nuförtiden så jag kommer inte ihåg resten av texten, bara att den började ”Jag lovar att efter bästa förmåga… nånting nånting… fosterlandet nånting”

049

En scout skulle vara alla möjliga bra grejer, och flickscouter  skulle tydligen alltid tvinga sig att småle om dom var sjuka eller hade bekymmer, så att det skulle kännnas lättare! tänk vad bra ändå – här löser vi minsann alla världens problem genom att helt enkelt tvinga oss att le! Plus att lyda order såklart. Viktiga regler det här.

Undrar hur mycket allt i scouthandboken efterföljdes, och hur mycket dessa flickscouter alls följde med vad som beordrades dom och vad ledarna sade. I slutet av boken så hittade vi det här som min mamma hade plitat in:

072

Ricky Nelson var killen bakom hitsånger som t ex Hello Mary-Lou , sin tids tonårsidol.

Själv hade jag förresten bilder på Morten Harket från A-Ha i min pulpet i skolan! Han var såååå söt och jag skulle gifta mej med honom när jag blev stor! Det fanns ingen bättre sång än Hunting High and Low – den kunde jag höra timvis om och om igen (kan nog nästan göra det än i denna dag också!)

074 (2)

På den tiden skulle en duktig scout bland annat lära sig stoppa strumpor och sy knappar. Flickscouterna hade sina egna dräkter som dom skulle ta hand om och kunna reparera.

069

Vissa prov kunde dom gärna ha med än idag tycker jag! Som t ex att städa sitt rum, damma eller bädda sin säng eller göra måltider åt familjen.

…fast kanske med lite modifikation när det gäller texten, som kanske var lite mer aktuell på 1950-talet. ”Du har säkert den bästa hjälpen av din mamma i allt, som angår detta prov. Hon vet allt och visar dig gärna, vad du skall göra”

064

Det var alla möjliga både praktiska och skojiga saker som en scout skulle kunna på den tiden. Vissa saker känns mer förlegade eller inaktuella (som att veta hur man gör när man skickar ett telegram eller att inte packa med en Allers-tidning när man skall på läger), medan andra var lika aktuella då som nu som att kunna binda en mitella, sårskötsel och kartläsning.

076

”Äntligen vettiga uppgifter!” var sonens kommentar när vi kom till knoparna.

Vi hade oss en riktigt rolig stund när vi kollade igenom scouthandboken och funderade på hur det var att vara scout då. Scouterna är fortfarande aktiva här på vår ort och åtminstone i sonens scoutförening så gör man ingen skillnad på pojk- och flickscouter som man gjorde när jag var liten. Både flickor och pojkar är med i samma förening, och dom både leker och pysslar och lär sig allt sånt som man tänker sig att en scout skall kunna som t ex att göra upp eld, använda kniv och knyta knopar.

079

Det känns verkligen som en hobby som ligger rätt i tiden med både miljötänk och återvinning plus sånt som emotionell intelligens (dvs att ta hand om andra, visa hänsyn och sånt) som är ett ideal som har funnits där i scoutrörelsen hela tiden. En hobby som vi verkligen gillar och understöder i denna familj!

(hälsningar från stolta mamman till Årets Scout i St Simons Sjöfararna 2012!)