Hur man blir bra på nånting

Idag är det skolavslutning på många ställen i Finland, och jag kom att prata med en person i ungarnas skola om det här med att bli bra på nåt.

Det finns nämligen ett enkelt trick att bli bra på nåt, och det är att lära sig av misstag och framför allt att göra misstag!

Man ska inte vara rädd för att göra misstag. Man ska vara rädd för att inte lära sig av dem. Alla människor begår misstag och det som gör skillnaden mellan dom som blir bra på nåt och dom som förblir medelmåttor är om man tar till sig av sånt som går snett. Om man bara skyller ifrån sig och tänker att äh, dom där andra mänskorna vet inte vad dom snackar på, eller jag hade bara otur – då lär man sig noll, och kommer att förbli en medelmåtta.

Jag själv gör hela tiden misstag! Jag har inte kommit till det här livet färdigtutvecklad med en massa kunskaper och förmågor, men det jag har med mig är en stark drive att vilja lära mej nya saker. Det är det som får mej att bli bra på saker och ting, för jag ger inte upp när jag misslyckas! Jag vågar misslyckas. Jag vågar stå framför en hel sal med folk och misslyckas totalt med att komma ihåg sångtexten eller ens melodin till sången jag övat in under flera månader, jag vågar flytta till ett nytt land utan att känna nån där eller kunna språket, jag vågar studera ett ämne som jag tidigare hade noll intresse i (ekonomi), jag vågar internetshoppa ett hus tillsammans med min man och flytta huxflux med ungar och allt. Jag vågar prova på allt möjligt nytt, och ibland lär jag mej nåt, ibland inte.

Det betyder inte att jag inte är nervös för saker och ting, för det är jag precis som alla andra, men för varje gång jag vågar utmana mina inre gränser för vad jag kan och inte kan så blir det lättare att våga nästa gång. Det blir lättare att våga misslyckas, för det där med att misslyckas lär man nog hålla på med hela livet har jag för mej.

Om man inte vågar misslyckas går man miste om en massa möjligheter här i livet.

Om man aldrig får kritik får man heller inte möjligheter till utveckling. Det här är ett problem speciellt för kvinnor på olika arbetsplatser, för dom får ibland inte samma slags kritik som deras manliga kollegor, vilket gör att kvinnorna aldrig ges samma chans till förbättring.

Vi behöver bli bättre på att ge konstruktiv kritik också till flickor och kvinnor, och vi kvinnor och flickor behöver bli bättre på att ta emot konstruktiv kritik! Vi behöver ha ett gott självförtroende, och det betyder inte att man går omkring och tycker att man är bäst på allting, utan att man känner att jag är jättebra på att lära mej saker! Jag tar till mej feedback, jag lär mej av den, jag blir hela tiden bättre. Ett sånt självförtroende är bra att ha med i bagaget, för då klarar man sig i dom flesta situationer.

Det finns mängder av exempel ur historien på personer som har misslyckats om och om igen, och som aldrig har gett upp. Varje misstag är en chans för reflektion, för att tänka på vad man kan göra annorlunda och man lär sig mycket mer intensivt när man misslyckas än när man lyckas.

Bröderna Wright gjorde t ex många misstag och möttes av skepsis under hela deras flygplanstillverkningsprocess, men när dom väl hade gjort det – flugit! – så var det på nåt sätt självklart att det gick för människor att flyga. Fram tills den dagen hade det varit omöjligt.

När folk är bra på nåt, när dom klarar av saker som man inte trodde var möjliga, så tror man ofta att dom har nån slags övermänsklig kvalitet som gör att dom är extra lämpade för det. Det har dom oftast inte – det dom har är en vilja att lyckas!

Det är därför när jag träffar på personer som visar vilja att förändras, vilja att lära sig nya saker som jag vet att dom kommer att gå långt! Det är det som är skillnaden mellan att vara en medelmåtta och att vara bra på nåt – medelmåttan nöjer sig med status quo. Den som blir bra på nåt lär sig av sina misstag och strävar efter att lära sig nya saker och slutar aldrig ställa frågan ”Vad kan jag lära mej av den här situationen?

Jag är glad att den av våra barn som har lätt för dom flesta ämnen i skolan har ett ämne som är svårt – det ger oss ett bra tillfälle att lära ut det här med att sträva på, att inte ge upp. Att helt enkelt lära sig motivation.

Det är inte viktigt vad våra barn får för betyg och vi sätter rätt så lite fokus på dom hemma hos oss.

I själva verket är lågstadiets betyg helt irrelevanta för barnens framtid, utan mer ett hjälpmedel för lärarna att se var dom ska sätta in extra resurser. Det som är viktigt är att man inte ger upp, att man kämpar på, att man jobbar på nånting, så hemma hos oss har vi alltid fest om det har varit ett extra jobbigt prov att läsa på, och då håller vi alltså festen när provet är överstökat – inte när vi får veta provvitsordet.

Vi firar själva prestationen, inte den där yttre värderingen av det, för det att man har kämpat för nånting – det är värt att fira oberoende om man lyckas eller misslyckas. Det är det där kämpandet som gör att man blir bra på nånting. Det är det som är värt att fira.

200

Lyssningstips:

Failure is your friend – Freakonomics

The Wright Brothers: An Interview With David McCullough – Stuff You Missed in History Class

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *