Saker som är bra att kunna – kausalitet och korrelation

Kausalitet – en sak orsakar den andra

Korrelation – en sak följer på den andra, men det betyder inte att den ena orsakar den andra, bara att det finns ett samband mellan dom.

Det är jättejättejätteviktigt att man vet skillnaden mellan korrelation och kausalitet! Korrelation kan t ex vara att man mår bättre av att man har på sig sitt magnetarmband/lyckoamulett/hartass. Kausaliteten i det fallet är kanske att man mår bättre pga att man slappnar av och inte stressar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena är korrelerat med det andra, på samma vis som glassförsäljning är korrelerat med ökat antal drunkningsolyckor. Båda sker på sommaren, det är sommaren som är det kausala, dvs det som orsakar det – inte glassförsäljningen som orsakar drunkningarna, men kvällstidningarna tar ofta till såna rubriker!

Dom här två sakerna behöver man veta för att kunna dra egna slutsatser när man t ex ser såna här rubriker i media, speciellt som det verkar som om journalister blir mindre och mindre källkritiska (av förklarliga skäl – deras arbetsmöjligheter minskar och det gäller att producera en nyhet/text så snabbt och för så lite pengar som möjligt vilket gör att man ofta lånar av varandra).

Vad kan vara problemet med den här studien? Jo, t ex det uppenbara: att man inte kompenserade för föräldrarnas IQ i studien, något som Agnes Wold (min nya idol! Lyssna på hennes vinterprat!) påpekar.

Korrelation är inte samma sak som kausalitet, men tidningarna får det ofta att låta som om det är det.

När vi fick vårt första barn fick jag mej en tankeställare av en mamma i min mödragrupp. Det var då aktuellt med den där då relativt nya studien som visade på ett samband mellan MPR-vaccinet och autism. Skall man våga vaccinera sitt barn? undrade jag. Jo, det skall man, sa den andra mamman. Om du kollar på studien så ser du att den är gjord som en studie där föräldrar berättar i efterhand om vad som har hänt åt deras barn som har autism, alltså är den redan snedvriden från början. Man har inte följt med en mängd barn från födseln och sett vad som har hänt efter att de har fått vaccinet, utan man har frågat föräldrar efteråt hur det var när barnen var små. Hon hade minsann rätt för det visade sig att förutom att studien var dåligt vetenskapligt belagd, så var forskaren bakom studien betald av advokater som ville stämma tillverkarna av MPR-vaccinet, och han var alltså ute efter att hitta ett positivt samband. Hade jag bara gått på tidningsrubrikerna hade jag gjort som tusentals andra och gått på en lögn och bidragit till mässlingsepidemin!

En annan korrelation är t ex att man äter jordnötter och att man blir allergisk. Den allergiska reaktionen orsakas av jordnötterna, men själva allergin vet man ännu inte vad det är som orsakar. Det är ett samband mellan t ex olika livsmedel och allergier, inte ett orsak-verkanförhållande. Kausaliteten är när det gäller allergier något som man inte ännu fullt känner till idag (den rådande hypotesen är renlighetshypotesen, dvs att vi har för rent i våra hem, men den är inte helt obestridd. Man undersöker mer och mer förändringar i bakteriefloran och det kan tänkas att lösningen finns där).

Vi människor är byggda så att vi ser samband, också där som det inte finns samband, så därför måste vi lära oss aktivt kritiskt tänkande, och ett av dom viktigaste sakerna att lära sig är just det här tycker jag – skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Kan man det så kan man vara mycket mer kritisk till sensationella rubriker i tidningarna!

 

021
Vissa orsak-sambandförhållanden är lättare att se, som t ex att man pillar ner ett frö i marken och så kommer det upp en växt. Andra är krångligare, som när växter t ex får olika sjukdomar eller när en planta plötsligt försvinner eller dyker upp av sig själv. Det är då det behövs forskning!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

8 kommentarer

  1. Om jag hängde med rätt här så uppstår det placebo-effekt när det gäller korrelation, men inte vid kausalitet : )Det köper jag. Däremot kan jag tycka att om placeboeffekten fungerar och man blir frisk, dock inte på grund av det man egentligen tror, så är det väl bra. Allt som gör att man mår bättre är bra. Detta är som sagt inte kritik till ditt inlägg som är mycket bra, utan mer en lite lustig tanke.

    • Tant Ninette

      Placebo funkar åt båda hållen, dvs placebo kan både vara bra och dålig (heter då nocebo om man ska vara petnoga). Man kan både bli friskare och sjukare av placebo alltså, därför skulle det vara bra med såna placebopiller som gör folk friska, men inte sån placebo som gör folk sjukare (som t ex en av mina släktingar som var övertygad om att hen hade en dödlig sjukdom vilket gjorde att hen dog).
      Sen är det helt förkastligt att sälja placebopiller när man vet att det är ren placebo, som homopatiska medel som säljs nuförtiden på apoteken! Det är bara att lura folk på pengar och inte nåt annat. Det må hända att en del mår bättre av dom där pillrena, men placeboeffekten är alltid marginell. Den kan få oss att må bättre, men botar inte.

      Det är lite intressant med placebo för det ingår i dom flesta mediciner egentligen! och det är därför det görs så mycket vetenskaplig forskning på just mediciner. Jag läste nånstans att en stor del av t ex en del psykiatriska mediciner som finns idag till största delen är placebo och inte skulle gå igenom godkännelsesprocessen om dom skulle godkännas idag, vilket är lite intressant tycker jag. Det gäller tex olika antidepressiva medel, där effekten som man får då till största delen är placebo!

      Det skulle verkligen behövas ett riktigt placebopiller, dvs ett piller som kan få kroppen och knoppen att utnyttja sina resurser på bästa sätt utan att man behöver betala pengar i onödan till folk som påstår sig sälja medicin, men inte gör det. Fast det heter kanske yoga eller meditation eller mindfulness!

  2. Ha ha, ja vi kör på yoga! Bra svar! Naturligtvis menade jag inte att jag stödde en placeboeffekt som medvetet används i vinstbringande syfte och så, men det hoppas jag du förstod ändå : )

  3. Bra inlägg Ninette! 🙂 Källkritik är något som blir allt viktigare att tillämpa också i det vardagliga livet och inte bara när man skriver vetenskapliga uppsatser på universitetsnivå. Just därför är jag så glad över att allt större vikt läggs vid att barnen ska lära sig källkritiskt tänkande redan i grundskolan.

  4. Bästa inlägget 2016! Tar mig friheten att länka till dig! Fler borde läsa detta inlägg!

  5. Pingback:Blogginlägg jag minns – 2016 | Händelsevis

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *