En bra dag idag

Här kommer lite statusrapport, bara för att, liksom!

Vi har sportlov, men så värst mycket sportat blir det inte utan nån snö på marken (halva familjen: hurra, vi slipper skida! Andra halvan: blää!). Vi skulle bland annat på en efterlängtad Helsingforssemester och träffa fina Maria och hennes TV-gäng och testa på att vara riktiga filmstjärnor (nå, nä – såvärst mycket stjärna är det inte över det! men man kan ju alltid låtsas! Svenskfinland är så himla pyttelitet så det är inte så att vi blir rikskändisar av att vara på TV direkt! Men vi ser jättemycket fram emot att få träffa Maria och få prata med henne om allt det intressanta som vi skall snacka om – hon har en massa intressanta upplägg, så dom kommer att få jobba hårt på att klippa ner det till 15 minuter!), och göra Helsingfors sådär allmänt osäkert. Vi älskar nämligen att åka på små resor med barnen, att liksom turista i hemlandet och se det med egna ögon, för när det kommer till kritan så känner jag faktiskt bättre till Sverige än jag gör Finland. Det måste åtgärdas, så nu leker vi turister när vi får chansen! Den här gången hade vi planerat in att äta Alla Hjärtans Dag-middag nånstans, sen gå på olika muséer och annat skoj som man kan göra i Hufvudstaden. Anyways, det bidde inte något – i stället bidde det magsjuka. Först ena ungen, sen några dar senare andra unge, så dagen innan vi skulle iväg tredje ungen och sen när vi avlyste resan var det min tur att bli sjuk.

Äntligen börjar vi alla vara friska igen, men vet du vad – trots att nästan vi alla har haft magsjuka och det är något av den äckligaste sån där vanliga sjukdom som jag vet, så gör det inte så mycket! Det var en helt vanlig ofarlig sjukdom, vi har alla hållit humöret uppe och skämtat om det och haft skoj i stället för att sitta och beklaga oss, och jag är så glad att det här goda humöret sprids vidare till hela familjen, precis som dom där dåliga bobborna gjorde. Först blev ungarna rätt så ledsna över att resan inte blev av, för dom hade väntat på den lika mycket som vi vuxna. Sen blev dom alla ledsna över att dom trodde att dom hade smittat ner mej och att det var deras fel att deras mamma var sjuk… Så jag har haft fullt sjå att förklara för dom att nä, sånt här händer ju bara, och det är inte deras fel – vem var det som hade smittat dom då, och var det dens fel tycker dom? Det är minsann rätt läge för lite galghumor när man har magsjuka har jag kommit fram till! Kan man skratta åt det så lindrar det lite för tillfället i alla fall, och det är speciellt lätt när det är nåt sånt som bara en liten magsjuka som man vet går om.

Det är mitt nya nyårslöfte det, sådär lagom till det gamla romerska nyåret – att försöka ta allt med en nypa skoj! Vare sig det gäller magsjukor eller allvarligare grejer eller småskråmor – allt blir roligare om man har det skoj tillsammans! Nu skall jag försöka komma ihåg det också mer än några dar eller så, men jag ser ju hur mycket gladare och lugnare ungarna blir av att vi lite skämtar om saker och ting och visar att det inte är så allvarligt så det om något borde vara tillräckligt incitament för mej att minnas det tycker jag själv.

Allt blir roligare om man har skoj tillsammans, och det har man definitivt när man har besök av goda vänner, vilket jag hade idag! Tack för besöket S, det är alltid så himla kul när du kommer förbi! Får mej helt att glömma alla magkatarrer (som jag tydligen fått till på köpet efter magsjukan).

Skit i att det är sportlov och ingen snö – idag skiner solen och alla är friska och glada, och imorgon är en ny dag!

P.S. Tusen tack för alla fina kommentarer på mitt boob-inlägg! Dom gör mej så jätteglad (kommentarerna alltså), ni kan inte ana! …bloggen tycks bli mitt eget självförverkligandeprojekt har jag märkt, och det är så roligt att få stöd för det. Känns verkligen jättebra!