Det är okej att vara vuxen och inte ha barn om man antingen är singel eller inte kan få barn av medicinska skäl. Det är inte okej att inte ha barn för att man inte vill ha barn.
Det är okej att vara hemma med barn för att ungarna har tydliga synliga speciella behov och man inte klarar av att jobba. Det är inte okej att vara hemma bara för att man vill vara hemma med sina barn (eller om dom råkar ha osynliga speciella behov).
Det är okej att vara utan jobb om man är arbetslös 0ch inte har nåt alternativ (och helst skall man se lite lidande ut också). Det är inte okej om man väljer att inte ha ett jobb för att man klarar sig ändå och man trivs med situationen.
Det är okej att ha en plastjulgran om man råkar vara allergisk mot riktiga granar. Det är inte okej att ha en plastjulgran bara för att man tycker om det.
Det är okej att göra en massa saker bara man inte har ett val eller gör det motvilligt och gärna klagar på det också. Det är inte okej att göra saker bara för att man tycker om det och trivs!
Det är tydligen tanken som räknas, trots allt.
Det är inte heller okej att vara pensionär med osynliga men. Men är man fysiskt sjuk är det okej. B.t.w Hälsningar från Köpenhamn 😀
WORD
Men framförallt är det ok för de flesta att tycka till om ens personliga val verkar det som i alla fall. Tänk om ”folk” kunde bry sig mer om rätt saker. 🙂 Så bra skrivet!