Victoria Typograph

Min mormors hus har tömts och jag har via min mamma fått ärva lite grejer. Eller skräp som övriga familjen ibland påstår!

En persons skräp – en annan persons skatter säger jag, och det här är defintivit en av skatterna – en hel ask med bokstavsstämplar i ett helt underbart typsnitt!

Den här asken har min morfar använt nån gång för länge sen. I asken fanns det fortfarande en papperslapp från den tid då han arbetade på ”labben”.

Bläcket i flaskan hade torkat för länge sen. Radiant blue – härligt namn på blått bläck!

Jag botaniserade bland stämplarna och hittade såna där roliga händer som pekar – dom här skall minsann bli kul att använda på diverse kort och annat.

Härligt typsnitt är det hursomhelst!
Jag undrar vad det var min morfar använde stämplarna till egentligen. Dom här har nog inte varit i användning på många decennier och jag har inget som helst minne av min morfar och några stämplar. Däremot minns jag tydligt hur det lät när han satt i sin frimärkshörna och knattrade med sin skrivmaskin. Bland pappren som vi fick hit hem så fanns där bland annat ett par sagor som jag skrev när jag var liten, eller rättare sagt – jag dikterade och min morfar renskrev dom på skrivmaskinen. Inga litterära storverk kan man lätt konstatera, men ändå kul att tänka att senast någon tittade på dom pappren så var det när jag och min morfar precis hade skrivit färdigt sagorna. En hel del teckningar och kort som jag gjort till mina morföräldrar hittade också hem till oss, bland annat ett julkort med en lång dikt på engelska. Min morfar bestämde sig för att lära sig engelska när han var runt 70, rätt så coolt! Hade han levat idag hade han helt säkert haft en blogg, och hade han inte haft en så hade jag insisterat på att han skulle skriva en!

…fast jag misstänker att bloggen mest skulle ha haft rätt så begränsad läsekrets utanför frimärkssamlarkrestarna – min morfars stora passion var frimärken och han gav själv ut en bok om frimärken. Det var därför han behövde lära sig engelska, för att kunna kommunicera med filatelister världen över. Han tyckte att det där att samla på nåt, det var grejer det och han och min mormor försökte alltid få mej att börja samla på nåt, som t ex antika barnböcker eller julkort eller nåt. Det gjorde jag också till slut, på Fantomentidningar – nånting som inte precis gav mej några extrapoäng hos dom! Min Fantomensamling har blivit skamlöst förbisedd dom senaste åren (sen vi fick barn), i stället har jag satsat på att samla på gråa hår, ett helt gäng konstiga år med märkliga minnen som man borde skriva en bok om, och dammråttor i både ett och annat hörn. Och skräp – skräp, det är mina skatter nuförtiden det, och det som jag tydligen mest samlar på!

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook