The Ice Skating Princess in Vintage Clothing

My mom’s old ice skating clothes have been hanging on my wall for ages. Sometimes my daughter has tried them on, and every time she did we said we should take some pictures with her in them. But for some reason we’ve just kept pushing it. Until now, because now the clothes are getting to be too small and winter is soon over!

 

We went outside and my daughter played at being a ballerina in the snow:

Genuine vintage ice princess clothes that my mom wore when she was ice skating when she was little. It adds an extra dimension, just knowing that!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Min loppisfyndade guldiga vas (den som alla garvade åt!)

006

Vi var på loppis häromdagen och jag fyndade en vas som hela familjen bara garvade åt – den såg alltså grymt knäpp ut, som nån cirkusattiralj, målad av nån halvblind person som såg på TV medan de målade! Alltså maken till dåligt målat får man leta efter – färgen täcker inte ens på alla ställen. Eller täckte – den nya färgen täcker minsann…!

Jag bara visste att om jag får göra vad jag vill med den så blir den hur fin som helst – och det blev den!

006 (2)

Det hör till mina favoritfynd på loppis: saker som har en fin struktur eller form, och som bara behöver lite färg för att bli fina igen.

018

Jag började med att spreja vasen vit. Så tog jag lite silverfolie och limmade fast över vasen.

048

Den här ”försilvringen” gjorde jag lite med flit slarvigt, strök på lim och lade på folie och lät den fastna där den ville och tog till sist en pensel och duttade små silverbitar lite här och där.

051

Efter att limmet hade torkat tog jag en guldspray och sprayade ett tunt lager över delar av vasen.

046

Till sist lackade jag alltihopa med lite möbellack.

053

Sådärja! Lagom blingad vas perfekt för syrénsäsongen! Bara syrénerna som fattades.

008 (2)

Blev nästan lite himmelskt på nåt sätt.

034

032 Vasen glittrar just lagom mycket, och är speciellt fin i motljuset i hallen tycker jag.

010 (2)

Syrénerna är inte så dumma de heller!

Jag är riktigt nöjd med mitt loppisfynd! Hela vasen kostade nån euro, men ser supermycket dyrare ut och passar perfekt här hemma hos oss med alla sina krusiduller och krumbukter!

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Glad i magen-pusslet!

När jag var liten hade jag ett pussel som jag älskade! Jag lade det här pusslet så många gånger och blev så glad varje gång över bilden, men till sist under åren försvann flera delar och pusslet slängdes bort.

Häromdagen gick jag på lokala Missionsboden (a.k.a. Pargas-Stockmann!) och titta vad jag hittade – mitt favoritpussel (och det kostade hela 20 cent till på köpet) i perfekt skick med alla delar och allt! 174

Jag och barnen tog genast och lade pusslet och vi hade jätteskoj tillsammans. Jag  berättade hur jag lade det här pusslet när jag var liten, för jag hade ett visst mönster alltid när jag gjorde det. Först började jag med ramen på vilken det stod nån spännande text.

179

Jag tycker fortfarande texten ser spännande ut! Det står typ Unicef-pussel, Barn som leker på olika språk. I mina minnen var pusslet fullt med stora färggranna blommor och en djupblå himmel och på en blomsteräng fanns det en massa barn med olika hudfärger som dansade tillsammans.

182

…fast nu när vi såg pusslet på nytt på riktigt så såg det inte riktigt ut som jag kom ihåg det! Det var inte så värst många hudfärger representerade (vilket inte stör mej det minsta – vita mänskor är överrepresenterade som det är, och hudfärgen på bilden är mer majoritetshudfärgen världen över tänker jag) och alla barnen var ju flickor! nånting som jag aldrig någonsin reflekterade över.

Det var så roligt att stöta på en sån här gammal vän igen efter alla år, och härligt att pussla tillsammans med mina härliga barn som alla älskade både pusslet och att höra gamla minnen och att vara tillsammans med mamman och ha det mysigt!

Scouthandboken från 1948 (mera städmärken för moderna scouter, tack!)

039

Jag gillar att samla på mej kuriosa av olika slag, sånt som man när man får det kanske tänker att det här är en vardaglig grej, men sen plötsligt så går det 40-50 år och så är det plötsligt en mer sällsynt vardaglig grej som säger nånting om livet just då. Det gör minsann den här scouthandboken från 1948!

044

Min mamma fick den här boken när hon själv gick i scouterna, och boken var alltså tryckt långt innan hon började i scouterna, så den var kanske inte helt up to date!

Den börjar med en romantisk berättelse (som verkar vara skriven av en stadsbo tycker jag, tror knappast det gick till såhär på landet!) om hur det går till när en liten flicka vill bli flickscout. Inklusive en beskrivning av vad dom nya flickscouterna heter: Tomte! Det var lite kul tyckte både sonen och jag som läste boken tillsammans. Själv var jag vargunge, och fick först vid 10 bli scout. Nuförtiden är dom först vargungar, sen äventyrsscouter och sen allt möjligt annat scout. Men tomte? Vad har tomtar med scouter och uteliv att göra? Jag förstår nog att dom ändrade det också till vargunge (som kanske pojkscouterna var på den tiden? det kanske inte passade sig för flickor att vara nåt så våldsamt)!

047

Scoutlöftet såg ut ungefär likadant som när jag var scout.  Fast mitt minne är så kasst nuförtiden så jag kommer inte ihåg resten av texten, bara att den började ”Jag lovar att efter bästa förmåga… nånting nånting… fosterlandet nånting”

049

En scout skulle vara alla möjliga bra grejer, och flickscouter  skulle tydligen alltid tvinga sig att småle om dom var sjuka eller hade bekymmer, så att det skulle kännnas lättare! tänk vad bra ändå – här löser vi minsann alla världens problem genom att helt enkelt tvinga oss att le! Plus att lyda order såklart. Viktiga regler det här.

Undrar hur mycket allt i scouthandboken efterföljdes, och hur mycket dessa flickscouter alls följde med vad som beordrades dom och vad ledarna sade. I slutet av boken så hittade vi det här som min mamma hade plitat in:

072

Ricky Nelson var killen bakom hitsånger som t ex Hello Mary-Lou , sin tids tonårsidol.

Själv hade jag förresten bilder på Morten Harket från A-Ha i min pulpet i skolan! Han var såååå söt och jag skulle gifta mej med honom när jag blev stor! Det fanns ingen bättre sång än Hunting High and Low – den kunde jag höra timvis om och om igen (kan nog nästan göra det än i denna dag också!)

074 (2)

På den tiden skulle en duktig scout bland annat lära sig stoppa strumpor och sy knappar. Flickscouterna hade sina egna dräkter som dom skulle ta hand om och kunna reparera.

069

Vissa prov kunde dom gärna ha med än idag tycker jag! Som t ex att städa sitt rum, damma eller bädda sin säng eller göra måltider åt familjen.

…fast kanske med lite modifikation när det gäller texten, som kanske var lite mer aktuell på 1950-talet. ”Du har säkert den bästa hjälpen av din mamma i allt, som angår detta prov. Hon vet allt och visar dig gärna, vad du skall göra”

064

Det var alla möjliga både praktiska och skojiga saker som en scout skulle kunna på den tiden. Vissa saker känns mer förlegade eller inaktuella (som att veta hur man gör när man skickar ett telegram eller att inte packa med en Allers-tidning när man skall på läger), medan andra var lika aktuella då som nu som att kunna binda en mitella, sårskötsel och kartläsning.

076

”Äntligen vettiga uppgifter!” var sonens kommentar när vi kom till knoparna.

Vi hade oss en riktigt rolig stund när vi kollade igenom scouthandboken och funderade på hur det var att vara scout då. Scouterna är fortfarande aktiva här på vår ort och åtminstone i sonens scoutförening så gör man ingen skillnad på pojk- och flickscouter som man gjorde när jag var liten. Både flickor och pojkar är med i samma förening, och dom både leker och pysslar och lär sig allt sånt som man tänker sig att en scout skall kunna som t ex att göra upp eld, använda kniv och knyta knopar.

079

Det känns verkligen som en hobby som ligger rätt i tiden med både miljötänk och återvinning plus sånt som emotionell intelligens (dvs att ta hand om andra, visa hänsyn och sånt) som är ett ideal som har funnits där i scoutrörelsen hela tiden. En hobby som vi verkligen gillar och understöder i denna familj!

(hälsningar från stolta mamman till Årets Scout i St Simons Sjöfararna 2012!)

Dynamite!

dynamitlåda

 I love storage, and I especially love storage that has a colourful history. This box definitely has just that!

Jag älskar att hitta skojig förvaring, speciellt sån som har en historia – den här dynamitlådan är precis ett sånt fynd!

dynamitlåda

 This is a dynamite box that actually used  to contain dynamite, and it’s just perfect in our house. We live in a town that has prospered in large because of the local limestone mine, so everything ”mine-y” used to be really commonplace here, but as years go by stuff like that seems to disappear a little bit more every year so I am happy to have this little piece of mining history in our house. It’s a good thing to be known for liking odd things that other people sometimes consider trash – more and more those kinds of things find your way into your home and make your home a little bit more exciting and special in my opinion. Thanks Mom and Dad for the gift! It is just perfect in our livingroom as a container for all our sheets of music, and as a reminder of where we live and of all the people who worked in the mine to make our community as prosperous as it now is.

Den här dynamitlådan är en äkta dynamitlåda som användes i den lokala gruvan förr i tiden. Det är det som är så himla bra över att folk vet om att man gillar gamla och udda saker – såna här härliga fynd hittar sig mer och mer hem till oss och gör vårt hem mer unikt, med fler och fler historier! Tidigare fanns här massor av gruvrelaterade saker överallt i vår stad, men med åren så försvinner dom mer och mer, så jag blev jätteglad när jag fick den här dynamitlådan som minsann symboliserar vår ort. Nu får den stå i vardagsrummet på hedersplats och vara förvaring för alla våra noter, och samtidigt en påminnelse om alla dom män och kvinnor som jobbat i gruvan för att vi idag skall ha den välfärd vi har.

Tusen tack för dynamitlådan, mamma o pappa!

 

Ärvda saker & loppisfynd

Ninettes kök

Köket har fått sig en pytteliten makeover. Jag har nämligen äntligen hittat nåt att ersätta våra gamla röda lampor med – det här gänget fina gamla ärvda lampor!

ärvda lampor

Dom här lamporna tillhörde en gammal dam som lite hörde till släkten sådär på hedersbasis. När jag var liten passades jag av henne ett par gånger och jag minns hur spännande jag tyckte att hennes hem var med en massa parfymflaskor som jag fick rada och en syrénberså som man kunde gömma sig. Ett sånt där hem som verkligen kittlade fantasin. Nu har jag fått ärva några av hennes saker och det gör mej glad att minnas henne när jag ser på dom.

venedigpryl

Lite här och var i vårt hus skymtar man nu små glimtar av K, små fina prydnadssaker och små virkade dukar och så härliga underbara lampor.

tiara

Det har dykt upp en del loppisfynd här hemma också den senaste tiden, bland annat den här tiaran som en av ungarna hittade för en liten peng. Att gå på loppis är bara så superkul! Speciellt kul om man bara råkar vika av på en loppis och så visar det sig vara världens ställe med massor med fynd och man får sig liksom en ”high” för att man känner att man  gjort världens fynd – precis så skall en loppis vara, när den är som bäst. Vare sig man kommer hem med bakluckan full med grejer eller inte.

giraff

Den här giraffen dök upp under ett loppisbesök. Det är en sån där giraff som typ ”alla” släpade med sig på flygplanet från Sydafrika, men inte vi för vi hade händerna fulla med bebisar och inte plats för giraffer i carry on-bagaget. I stället råkade vi ha tur nu flera år senare och hitta den här stackars giraffen som nån inte alls uppskattade på en loppis, och slapp helt allt det där kånkandet av giraffer från Afrika-grejen. Handgjord från Zimbabwe är den, en souvenir som nån hade tröttnat på till vår fördel.

fina kinesiska koppar av Lena

I matsalsfönstret står en överraskningspresent – fyra söta små kinesiska koppar som Lena skickade åt mej! Dom låg på en loppis och bara skrek ”Ninette” – jajamen, det gjorde dom! Tusen tack Lena, jag blev så glad så du anar inte!

matsalsstilleben

 

Jag gillar verkligen vår inredning som är en mix av ärvt, loppis och Ikea precis sådär som många andras hem i inredningstidningarna, så mycket så att man kan tala om det som en trend, men det skiter jag i för om det är nåt vårt hem är så är det just personligt och byggt av våra egna minnen och preferenser. Sen må det råka vara mode för tillfället med personliga hem, men att ett sånt fenomen är mode – vad kan vara bättre än det? Då får vi ju alla möjlighet att hela tiden besöka unika hem som motsvarar deras ägare, som tar tillvara på det förgånga och är sparsamma och som genom det tänker på framtiden. Hem som är till för att ta kontakt med andra mänskor, inte stänga ut.

27. maj – porslin

Porslin – nåt som jag gillar att ha, men inte gillar att lägga ut stora mängder pengar på. Det är då det lönar sig att ha tantsmak och gilla loppisgrejor kan jag berätta! porslin

När vi gifte oss hade vi nån slags idé om att man skulle önska sig en fin porslinsserie till bröllopet och sen var det den som var ens finporslin som man alltid tog fram till fester och sånt. Vi önskade oss rent klassiskt porslin – vita tallrikar med en liten rand av prickar längs med kanten. Jag tänkte att dom blir nog lätta att kombinera med vad som helst, det är engelskt porslin som man säkert får fler delar till hur lätt som helst och färgen och mönstret tröttnar man inte på i första taget. Och jo, vi tröttnade inte på dom, men butiken som tog in dom tröttnade tydligen rätt så fort på just det här porslinet, för redan nästa år hade dom slutat sälja den! Nu går det bara att köpa som dyr import från England vilket vi inte har råd till.

porslin

Inget ont som inte för nåt gott med sig, för med åren har en del tallrikar och assietter gått  sönder, men nu har jag börjat ersätta dom med loppisporslin i stället! Jag passar på och fyndar alltid när nån skall föra bort porslin till Missionsboden eller fyndar själv på Missionsboden (vår lokala ”Myrorna”), och speciellt grönt mönstrat porslin hittar sig hem till oss. Passar perfekt till våra gräddvita tallrikar, och det är mycket smartare att i en barnfamilj ha lite mindre dyrt porslin som man inte behöver vara fullt lika rädd om – nånting som vi överhuvudtaget inte tänkte på när vi önskade vårt bröllopsporslin. Det begagnade porslinet kommer dessutom med en historia, nånting som jag gillar mycket mer än historielösheten hos nytillverkade saker.

| 1. Snapshots | 2. Liten | 3. Hjärta | 4. Ett plagg | 5. Sovrum | 6. Ett tips! | 7. Drömmar | 8. Nära | 9. Om jag vore en färg | 10. Lunch | 11. Mina blogg-tips! | 12. Som liten | 13. Kvällen | 14. Rofyllt | 15. Kök | 16. Pasteller | 17. Min kära vän | 18. Morgonljus | 19. Minns | 20. Nära hjärtat | 21. Under mina fotsulor | 22. Familjen | 23. Från min soffa | 24. I blom | 25. På min tallrik | 26. När ingen ser | 27. Porslin | 28. Förälskelse | 29. Ballong | 30. I framtiden | 31. Här är jag! |

Superfina anslagstavlan

Dags för lite Fabrikstema igen, och dags för en ny moodboard. Eftersom jag är superdålig på att komma på nåt ”aprilmoodboard” (jag inser att jag inte riktigt vet  vad det betyder ens – betyder det nånting som symboliserar april, eller hur april har varit detta år, eller en moodboard som man använder i april?) så hittar jag på lite eget. Idag tänker jag visa min nya superfina anslagstavla i pysselrummet!

gammal anslagstavla hos Tedags hos Tant Ninette

Den här anslagstavlan är egentligen en stor förgylld ram som vi har spikat fast i väggen.

gammal anslagstavla hos Tedags hos Tant Ninette

I mitten av den har jag fäst en vanlig korkanslagstavla och sen tejpar jag och fäster saker lite här och där.

gammal anslagstavla hos Tedags hos Tant Ninette

Den här ramen har antagligen varit i användning i kyrkan för hundra år sen eller mer. Min mammas farfar studerade till klockare och vikarierade ibland i kyrkan så jag tror att det var han som i samband med kyrkans renovering i början av 1900-talet fick tag på lite  grejer som skulle kasseras. Sen sattes dom på nåns vind och glömdes bort under alla år. Nu får i varje fall den här ramen komma fram och se lite solljus igen.

gammal anslagstavla hos Tedags hos Tant Ninette

Jag gillar min nya anslagstavla! guld och snirkligt och funkar bra med  tejp på väggarna.

gammal anslagstavla hos Tedags hos Tant Ninette

Här kan jag hänga upp bilder och grejs som inspirerar mej, och eftersom den här anslagstavlan hänger i pysselrummet behöver det inte finnas några som helst praktiska grejer på den. Bara kul, bara fint!

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

Anslagstavlor

Dags för marsmånads moodboard på Fabriken, och eftersom jag har lite svårt med att fixa ihop moodboards märker jag så tänkte jag i stället visa mina nya blivande anslagstavlor som kanske nån gång får agera moodboard:

154

Det här är en gammal kantstött ram och en gammal anslagstavla i kork som jag har tänkt fixa ihop på nåt sätt. Sen skall den hänga på väggen i mitt nya pysselrum! Det ser jag verkligen fram emot.

159 Den här härliga ramen med kyrkovibbar skall också bli anslagstavla har jag tänkt. Jag har ingen aning varifrån den har kommit, men min morfars far (tror jag det var) lär ha målat en altartavla till kyrkan nån gång och vi har hittat andra grejer som påminner om kyrkan efter honom och hans fru så jag tänker att kanske det är nån grej som kyrkan har gjort sig av med nåt tag och sen har den bara hängt med under alla år och legat glömt på en vind. Nu får den bo hemma hos oss och få nytt liv som blickfång på en vägg.

Jag har lite svårt med dom här moodboards-inläggen märker jag. Jag vet att många gillar att göra och titta på moodboards (vilket är anledningen att dom dyker upp som tema så ofta på Fabriken), men själv så samlar jag alla mina moodboards på Pinterest och då aldrig ett moodboard för en enskild månad eller årstid (förutom hösten av nån anledning! har en pinterestboard med höstpyssel). Fast vad menas egentligen med temat mars moodboard? Betyder det ett collage som skall ge stämningen av marsmånad? eller är det ett collage för framtiden, för hur man ser nästa månad med mars månads ögon? För om det bara gäller att visa upp en bild som ger stämningen av marsmånad så då går det lätt som en plätt!

350 Snö och kallt och sol!

Hursomhelst, jag fortsätter med att försöka hitta på egna sätt att tolka ordet moodboard på. Andra sätt hittar du på Fabriken idag.

Victoria Typograph

Min mormors hus har tömts och jag har via min mamma fått ärva lite grejer. Eller skräp som övriga familjen ibland påstår!

En persons skräp – en annan persons skatter säger jag, och det här är defintivit en av skatterna – en hel ask med bokstavsstämplar i ett helt underbart typsnitt!

Den här asken har min morfar använt nån gång för länge sen. I asken fanns det fortfarande en papperslapp från den tid då han arbetade på ”labben”.

Bläcket i flaskan hade torkat för länge sen. Radiant blue – härligt namn på blått bläck!

Jag botaniserade bland stämplarna och hittade såna där roliga händer som pekar – dom här skall minsann bli kul att använda på diverse kort och annat.

Härligt typsnitt är det hursomhelst!
Jag undrar vad det var min morfar använde stämplarna till egentligen. Dom här har nog inte varit i användning på många decennier och jag har inget som helst minne av min morfar och några stämplar. Däremot minns jag tydligt hur det lät när han satt i sin frimärkshörna och knattrade med sin skrivmaskin. Bland pappren som vi fick hit hem så fanns där bland annat ett par sagor som jag skrev när jag var liten, eller rättare sagt – jag dikterade och min morfar renskrev dom på skrivmaskinen. Inga litterära storverk kan man lätt konstatera, men ändå kul att tänka att senast någon tittade på dom pappren så var det när jag och min morfar precis hade skrivit färdigt sagorna. En hel del teckningar och kort som jag gjort till mina morföräldrar hittade också hem till oss, bland annat ett julkort med en lång dikt på engelska. Min morfar bestämde sig för att lära sig engelska när han var runt 70, rätt så coolt! Hade han levat idag hade han helt säkert haft en blogg, och hade han inte haft en så hade jag insisterat på att han skulle skriva en!

…fast jag misstänker att bloggen mest skulle ha haft rätt så begränsad läsekrets utanför frimärkssamlarkrestarna – min morfars stora passion var frimärken och han gav själv ut en bok om frimärken. Det var därför han behövde lära sig engelska, för att kunna kommunicera med filatelister världen över. Han tyckte att det där att samla på nåt, det var grejer det och han och min mormor försökte alltid få mej att börja samla på nåt, som t ex antika barnböcker eller julkort eller nåt. Det gjorde jag också till slut, på Fantomentidningar – nånting som inte precis gav mej några extrapoäng hos dom! Min Fantomensamling har blivit skamlöst förbisedd dom senaste åren (sen vi fick barn), i stället har jag satsat på att samla på gråa hår, ett helt gäng konstiga år med märkliga minnen som man borde skriva en bok om, och dammråttor i både ett och annat hörn. Och skräp – skräp, det är mina skatter nuförtiden det, och det som jag tydligen mest samlar på!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook