Trädgårdstips

Jag frågade för en tid sen om någon som läser bloggen har nåt förslag på vad dom kunde tänka sig att läsa här på bloggen och Sarah skrev såhär: Kanske du kunde skriva nåt om vad du planerar till trädgården i år? Eller om du har några bra tips för oss som ska fixa igång sin egen trädgård? För jag antar att det kliar i dina fingrar också nu när solen tittar fram och snön smälter…

Jajamen, gissa om det kliar i fingrarna! Jag är ute med barnen varje dag nu när snön äntligen smälter bort, och krattar och plockar pinnar och planerar för sommaren. Om det är nåt jag gillar att snacka om så är det trädgård, så jag tänkte att jag delar med mej här på bloggen lite om hur jag har tänkt om vår trädgård, så kanske det kan inspirera nån annan.

När vi flyttade in i vårt hus för snart tre år sedan så fanns det inte nån trädgård att tala om. Allt var igenvuxet och det enda som växte i form av perenner (fleråriga växter) var ett gäng plymspireor. Allt annat var ogräs. Jag fick börja helt från början med trädgården, och med gott samvete göra om på precis allt, så det passade mej perfekt! Dessutom har vår trädgård ett enormt stort plus – många gamla fullvuxna träd. Vi har en stor ask i mitten av trädgården, och ett par fina vackra gamla äppelträd plus några körsbärsträd, så det fanns en massa fördelar med vår trädgård trots att den inte var så vacker att se på precis.

Jag började min trädgårdsplanering med att låna en massa böcker om trädgårdsdesign från biblioteket plus surfa runt på diverse sidor. Det blev genast mycket enklare, för vi råkar ha en ganska engelsk utformning på vår trädgård – gården är nästan en rektangel och huset står i ena hörnet av rektangeln, så det fanns genast en massa bra tips att utnyttja från engelska trädgårsböcker och -sajter.

Det första jag funderade på var (precis som när jag planerade köket, eller öht inredningen i huset) hur vi tänker använda trädgården. Vi vill odla så mycket som möjligt, så det soligaste och mest skyddade stället skulle vara till för köksträdgården. Barnen skulle också få sin plats, men jag vill att deras områden är integrerade i gården i stort, och inte sticker ut alltför mycket. Sen vill vi ha ett ställe att torka tvätt, och många ställen att sitta och bara njuta. Jag ritade uppe karta över trädgården och började planera. Jag kom fort fram till att jag behövde bryta upp den långa avlånga känslan man fick i trädgården, så då planerade jag in rabatter som får blickarna att stanna upp, och som ger lite fler diagonallinjer i trädgården.

Första året med trädgården gick alltså åt till planering, och inte alls att gräva rabatter. Vi visste att vi följande år skulle dränera hela gården. Allt skulle grävas upp så det lönade sig inte att börja gräva några fasta rabatter. Jag planterade ändå en hel del växter och hade ett tillfällligt köksland under äppelträden. Ettåriga växter är suveräna när man inte har fasta rabatter, och dom flesta perenner tål att flyttas runt utan att nåt värre händer. Och dör dom, så får man ta det som en trädgårdserfarenhet (pioner är t ex svåra att flytta runt på, men det går).

Jag planterade mina grönsaker i mönster och lade ut betongplattor som gångstenar mellan, så dom bildade ett mönster. Jag brukar täcka vårsådden med fiberduk så att marken skall värmas upp fortare och vi fortare skall få en skörd. Fiberdukarna kan man använda om och om igen så länge som dom inte är alltför trasiga, så dom är verkligen en bra investering tycker jag.

Det var riktigt fint att se på tyckte vi. Och gott blev det med alla palsternackor och morötter och sallat! (Brädan mellan äppelträden hängde vi upp så att vi kunde hänga våta mattor på tork, ifall du undrar.)

I slutet på sommaren hade vi en ganska grön trädgård, och en mycket bättre bild av hurdan trädgård vi ville ha, hur vi ville ”inreda” den.

Nästa år dränerade vi gården och grävde upp stora delar av den.

Vi fyllde upp med grus nederst på gården, och så byggde vi odlingslådor att odla grönsaker i.

Odlingslådorna är byggda av lärkträ. Om man använder impregnerat trä så kan kemikalier sippra ut i jorden, och det vill vi inte – vi vill odla ekologiskt. 7 st av dom har storleken 3 m x 120 cm. 120 cm är ett gammalt mått på odlingsbäddar. Ända sedan medeltiden har det varit en sorts idealbredd för såna, två famnar brett – precis så brett som man når när man skall rensa ogräs och skörda sin skörd.

Odlingsbäddarna har jag fodrat med en gammal presenning. Man kan använda markduk till sånt, men vi hade inte råd till sånt, så vi tog en presenning som vi klippte i bitar. Den borde skydda lådorna lite extra så hållbarheten blir längre. Vi behöver inte fundera på ogräs underifrån, lådorna står på grus och är rätt så höga, så om rotogräs skall ta sig in i dom så kommer det i fröform.

I ett hörn av trädgården byggde vi ett växthus. Vi byggde så stort som vi kunde utan bygglov, 15 m2. Än så länge använder vi vanlig byggplast till växthuset pga vissa brister i ekonomin s a s 🙂 så vi måste tyvärr byta ut plasten lite nu och då när den går sönder. Planen är att byta ut den mot mer beständig tjockare växthusplast.

Bakom växthuset finns mitt pumpaland. Det har jag gjort av gamla takpannor som jag har radat ovanpå varandra. Jag bottnade odlingsbädden med kompost och jösses, vad det växer! Det här är den mest skyddade platsen på tomten, varmt och utan alltför mycket vind och pumporna älskar det.

De två viktigaste sakerna i vår trädgård är 1. brunnen som vi får gratis vatten från och 2. komposten. Vi började hela vårt trädgårdsprojekt med att bygga en tillfällig kompost av några trallar som vi fäste ihop med ståltråd, och när den komposten blev full bottnade jag en rabatt med den och flyttade komposten till den plats den nu står på. Vi har två fållor för trädgårdskompost och en fast behållare för matkompost som vi använder året om. Trädgårdskomposten vänder jag 1-2 ggr per sommar så får jag fortare färdigbrunnen kompost till rabatterna. Plus att det känns bra att det inte blir nåt spill. Vi har sophämtning mycket mer sällan pga att vi kan slänga matrester i komposten.

Vi försöker som sagt odla ekologiskt och för att få plantorna att växa riktigt bra så gödlar vi dom med brunnen hästdynga. Vi har varit till ett stall och hämtat obrunnen dynga som sen får brännas antingen i komposten eller som grävs ner på hösten i nån odlingslåda. Det växer så det knakar av all näring i dyngan!

I nästa trädgårdsinlägg tänkte jag skriva lite om frösådd. Nu skall jag iväg och drömma lite mer om min trädgård och den kommande trädgårdssäsongen!