Hur man odlar schyssta lökar

006Ja, egentligen har jag inte nåt annat tricks än att grunda med lite gödsel innan man börjar sin lökodling – mina lökar dom blir stora och schyssta helt av sig själva tycker jag! Tänk, detta år kommer vi att ha haft egna lökar ända fram till pingst! Vi hade haft egna lökar året om ifall vi hade haft bättre förvaring för dom, så det är nåt som definitivt ryker högt upp på att göra-listan. Jag torkade lökarna på sensommaren och förvarade dom sen i källaren, men hösten var så varm så en del av dom ruttnade bara av det. Sen strök några andra med under en köldknäpp. Trots allt det här så har vi alltså egna lökar fortfarande!

Nästa på listan: vitlök, för om det är nåt vi inte är självförsörjande på så är det vitlök. Jag odlade massor av vitlök ifjol, men den var så god så den blev uppäten i ett nafs. Behövs mycket mer vitlök alltså! Jag har en massa vitlöksfrön från vitlöksblommor som jag försöker mej på att odla fram till stora präktiga lökar, men hittills har det inte lyckats, oberoende av gödslandet och det perfekta läget

Ett år testade jag att odla fram gullök från frö, men det bidde ingenting (pga att jag är så slarvig misstänker jag! Tips emottages!), så jag kör med sättlök i år igen. Längtar så efter att snart få sätta mina första lökar för i år! Den här gången blir det gullök som vanligt och mycket mer rödlök än ifjol och så ännu mer vitlök har jag tänkt mej. För om det är nåt som är gott så är det färsk vitlök från den egna trädgården! Våra lökar växer allihopa i odlingslådor med alldeles underbar mylla blandad med brunnen hästdynga. Godis för lökarna, blir till godis för oss!

P.S. Hemligheten bakom schyssta lökar misstänker jag är: rätt jord och rätt läge och skördas i rätt tid! och kanske en hel gnutta tur med vädret och allt annat – det satsar vi på i år igen tycker jag!

 

Följ Tedags hos Tant Ninette på| Bloglovin’ | RSS | Instagram | Pinterest | Facebook

En kommentar

  1. härligt med egna lökar, det är ju så gott…! Frågan är bara vad som är rätt jord? I min nya trädgård är det tung lerjord, väldigt ovant för oss och vi inser mer och mer att vissa saker inte trivs som vi är vana vid att ha. Man lär så länge man lever!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *