För ett tag sen visade jag en hög med gamla foton som jag fått, och som kändes som lite extra speciella studiofoton. MaybeMej skrev att den här sortens kort på engelska kallas ”Cabinet cards” . Dom ersatte tydligen gamla tiders visitkort, och på baksidan kunde man ofta läsa information om fotostudion i fin sirlig skrift. I USA slutade man rätt tidigt med den här sortens fotografier när nyare kameror och kamerapapper uppfanns, men i Europa så fortsatte man med den här sortens foton ett tag ännu.
Dom här gamla bilderna skulle alltså i USA ha kallats för kabinettkort, för man ställde dom ofta i ett kabinett, ett litet skåp, så att alla kunde se dom.
Dom känns verkligen speciella, dom här korten! Dom är tjockare än vanliga fotografier, har en viss tyngd och många av bilderna har ett visst djup på nåt sätt.
Det är nästan så man känner att personen på bilden när som helst skulle kunna tala till en! Så tydliga är en del av dom här bilderna.
Baksidan av korten är lika fin med information om fotoateljén. En del av bilderna jag fått tag på verkar vara fotografens egna experiment för han har skrivit ner kommentarer om klädsel och annat som han vill ha ändrat på.
Tänk vad bra dom här gamla fotona har hållit under alla år!
Undrar hur det kommer att gå med alla våra foton? Nuförtiden så framkallar vi inte ens alla bilder utan dom blir nånstans på datorn och datorfiler håller defintivt inte lika länge som dom här vackra bilderna!